I dagens lördagsintervju ramlade öronen av. Det blev bara för mycket. Kanske var det ett plötsligt infall av en partiledare som lämnade ett sjunkande skepp? Maud Olofsson pratade bl.a. stafettpinnar och om en rasistisk föräldraförsäkring ingår i överlämnandet, hoppas jag att näste person kastar den lååångt ut i tjotahejti.
Rasism och antifeminism går hand i hand. Medvetet som i nazismens politik. Och alla dess wannabies anno 2011. Omedvetet (?), men fullt lika illa, är det när Centerpartiet härmar Nyamko Sabunis (FP) kritiserade krav försäkring utifrån etnicitet. Invandrare ska ha kortare föräldraledighet. Suck.
För invandrade kvinnor är föräldraförsäkringen en kvinnofälla. De stannar nämligen hemma och hamnar långt från arbetsmarknaden. Jämfört med “svenska” kvinnor. Som ju också är hemma. Men ingen kvinnofälla så långt Allians eller Socialdemokrati ser. Icke. För svenska kvinnor gäller det fria valet. Fast nu blev det knepigt: invandrade kvinnor väljer ju också fritt, men då är det fel. Error. Samma sak, ändå så olika. När rasistfällan slår igen.
Individualiserad föräldraförsäkring för alla. Oavsett kön. Oavsett etnisk bakgrund. Utan fällor för en ljusare framtid. För alla.
Vem är rasisten? Den som vill hjälpa kvinnor att få ett jobb och ett liv där de tillåts vara starka och försörja sig själva eller de som med bidrag vill uppmuntra invandrade kvinnor att stanna i hemmet i åratal med sina barn i föreskoleålder. I mina ögon är frågan lätt.
F! stöder en rasistisk föräldraförsäkring.
@Will
En individualiserad föräldraförsäkring ger kvinnor och män hälften. Lika för alla, oavsett etnisk bakgrund eller kön.
/Marita
Jag är också för en delad föräldraförsäkring. Det är dock just en försäkring och det är inget rasistiskt att någon som inte är medborgare och som inte har betalt en krona skatt i Sverige inte kan vara hemma i åratal med sina barn som snart ska börja skolan. Speciellt inte när det så grovt missgynnar kvinnor som redan har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden pga språk, diskriminering etc.
@Will
Man vet att när kvinnor tar ut större delen av föräldraförsäkringen påverkar det också deras yrkesliv, deras ekonomi negativt. Det gäller alla kvinnor. Men i detta förslag väljs specifikt “invandrade kvinnor” ut som gruppen som förlorar. Och javisst ger såväl en “fri” föräldraförsäkring (vårdnadsbidraget ska vi inte tala om) inlåsningseffekter. Men ska man göra om, vore det bra om man gör rätt.
Vad det är egentligen som sägs? Vad är sant och vad är halvsanningar eller rena lögner?
Att invandrade kvinnor väljer att stanna hem för att barnen “ger betalt”. Hur mycket? Jo, förmodligen får de lägsta ersättning, vilken är 180 kr/dag. Före skatt. Och under 90 dagar: “60 kronor per dag för barn födda före 1 juli 2006”. Källa FK.
Att invandrade kvinnor väljer att stanna hemma och undviker att komma in i samhället och ut på arbetsmarknaden. Till vilka jobb? Idag diskrimineras personer på arbetsmarknaden pga av sin etniska bakgrund. Inget som förändras för att vi slopar föräldraförsäkringen fär just dem.
Men om vi istället väljer att se att arbetslösheten inte enkom är individens ansvar, att diskrimineringen måste upphöra, att barn är båda könens ansvar. Det poppar emellanåt upp förslag på en förlängd föräldraförsäkring till 18 år (från såväl Allians som Rödgrönt (KD och S). Hur gör man då? Och vad säger EU om Sverige skulle hindra uttag av en socialförsäkring pga av annan etnisk härkomst?
Nä, se till helheten, till hur olika reformer samverkar och motverkar. Då läggs inga snuttifierade förslag som skriker populistisk rasism.
Helt enkelt tänka efter före.
/Marita
Om man kommer till Sverige med stora barn, typ 4 år eller nåt. Varför ska man få 480 föräldradagar för det barnet för? Eller om barnen är flera? Då kan man stanna hemma i flera år, hur lätt är det då att komma in i ett nytt samhälle? Är det inte bättre att barnen går på dagis och får kompisar, kanske till och med några med infödingar till föräldrar – kanske kan man få en vän eller två bland dessa föräldrar? Bygga ett eget nätverk? Visst man får välja om man vill ta ut dem eller inte, men om man har lite koll på hur människor fungerar vet man väl att många av oss har en tendens att följa minsta motståndets lag. Vi har också en inbyggd skepsis mot det vi inte känner till – jag vet vad jag har men inte vad jag får. Om man sen ska vara lite fördomsfull kanske man kommer från en kultur där oftast kvinnan är hemma med barn och mannen jobbar. Om man då har möjliget att stanna hemma och få pengar – är det nog lätt att man gör det. Ju fler små barriärer som finns runt omkring en desto svårare är det att frigöra sig och göra sig själv oberoende. Men OM man ska ha en ryslig massa föräldradagar för stora barn – då måste de vara delade 50-50 mellan föräldrarna. Och då måste ju allas föräldradagar vara det. Helt ok för mig.