Ojämställdhet, aldrig skäl för avgång

Att Mona Sahlin stödjer Wanja Lundby Wedin , var väl ingen överraskning. Däremot hennes insikt om att ta lärdom av skandalerna som avlöst varandra:

– Så det här kan också vara början på en viktig debatt om vad som är anständigt och inte anständigt när det gäller förmåner och villkor, säger Mona Sahlin till Ekot.

Kan det vara början på nya perspektiv? Ser fler än Gudrun Schyman och Birger  Schlaug att det är nu, nu som möjligheten till framtidernas framtid ligger för våra fötter? Men det kräver sin person att våga ställa om, att sluta plåstra och lindra tillfälligt. Det krävs betydligt mer än  löften om  a-kassa på 80 %  (hoho,75-dagarsregeln som i huvudsak slagit mot kvinnorna..är den ointressant??) och höjda skatter. Arbetstidsförkortning, gemensamt ansvar för barnen vi sätter till världen och..  nä, ingen ide att fortsätta – la nog för mycket i uttalandet. Tyvärr.

Apropå perspektiv, är det stora skillnader på vad som betecknas så allvarligt att ropen skallar om avgång. Ett par veckor innan AMF-skandalen(erna) bräserade, ansåg Mikael Andersson och Eva Chinapah Franko att Wanja skulle stiga åt sidan, eftersom LO konsekvent missgynnar kvinnor:

I en artikel i Fokus (nr 10, 6-13 mars) framgår att de sex yrkeskategorier inom LO med de högsta lönerna (flygtekniker, processtekniker, golvläggare, elektriker, VVS-montörer, drifttekniker) ligger mellan 36 000 och 39 000 kronor per månad och de sex kategorier med de lägsta lönerna (undersköterska, vårdbiträde, förskolelärare, sjuksköterska, grundskolelärare och gymnasielärare) ligger mellan 19 000 och 26 000 kronor per månad, allt enligt LO:s egen statistik.

Det man reagerar starkast mot är att samtliga yrken i den förstnämnda kategorin är klart mansdominerade (36-39 000) medan yrkena i den andra kategorin är yrken där kvinnor utgör majoriteten (19-26 000). Som vi ser det utgör dessa siffror ett gigantiskt underbetyg på LO:s uttalade strävan efter mer jämställda lönenivåer. Siffrorna talar för sig själva! En mer deformerad syn än LO:s lednings med avseende på lönefrågan får man leta efter. Och detta är Sverige den 8 mars 2009!

Som vi vet uteblev rubrikerna. Självklart, det handlade ju “bara” om löneskillnader mellan mans- och kvinnodominerade arbeten.  Om jämställdhet.  Vem bryr sig?

– Marita –