Är feminismen död???

Dagens Nya Vågen tar upp feminismen: vart tog den vägen? Feministiskt Forum som anordnades i Stockholm, sjöd av liv. Men rapporteringen i media var…stendöd.  Tiina Rosenbergs äktenskapskritik togs upp. En kritik som feminister uttalat i många år, men när Tiina säger orden, blir det plötsligt explosivt.

Boken “Skriet från kärnfamiljen”  (köp den här)  diskuteras av panelen. Författarna har en egen intressant blogg Skriet från kärnfamiljen eller: KÅT, GLAD och JÄMSTÄLLD   .  En blogg att läsa ofta. Ofta och mycket. Rebecka (en av författarna) skriver:

Jag har länge stört mig på att man diskuterar familjeliv, livspussel och konsumtion utan att ta in jämställdhetsfokuset. Det presenteras som att det där livspusslet liksom bara är omöjligt att lägga. Som att mammor stressar och mår dåligt, och att det bara är så. Men det finns förstås strukturella förklaringar. Och det handlar förstås om kön och makt. Men det perspektivet försvinner ofta. (Som här till exempel, i det så kallade bloggbråket! Ingen diskuterar ens varför tjejer eller mammor har det jobbigt, bara att de har det och vem som har det jobbigast…)

Det var bland annat därför vi skrev “Skriet från kärnfamiljen”. För att slå hål på myter som livspusslet, balans i livet, olika trösklar osv osv. Att det är mamman i en familj som vill hämta tidigare på dagis handlar inte olika personligheter, utan om förväntningar och könsroller. Eller att just han inte kunde vara pappaledighet. Eller att just hon känner skuld gentemot barnen när hon jobbar och inte han.

Så befriande, så tydligt och klart. Visst är det västerländskt superheteroperspektiv, och just det tycker jag är viktigt: att problematiken i kärnfamiljen kommer upp på ytan och inte görs till ett individens dilemma. “Livspusslet” finns ju inte som en naturlag. Istället handlar det om just strukturer som samhället kan förändra genom individuell föräldraförsäkring, genom arbetstidsförkortning. Boken gavs beteckningen “handbok” och jämfördes med städböcker och det är väl alldeles utmärkt. Att ex. ge handfasta råd i att dela just föräldraförsäkringen. Visst behöver vi feministisk teori, men insikter och aha-upplevelser i vardagen är så viktiga.

Karolina Ramqvist beskriver i Feminismen från Venus, krisen från Mars hoten mot feminismen:

borgerlig regering, klimathot och finanskris, framstår feminism just nu som ännu en dyr handväska, en identitetspolitisk lyx som man inte kan unna sig förrän det blir bättre tider.

Och hennes farhågor kan besannas innan vi hinner blinka. Kvinnors rättigheter har hamnat långt ned på agendan. “Gärna rösträtt till kvinnorna, men först måste det bli männens rättighet” Och så har det fortsatt. Igår, idag och i morgon. Suck, är det någon idé att vilja förändra….Jajamensan – vi läser om och diskuterar kärnfamiljens kris.  Vi ser och verkar för jämställdhet i vår egen närmiljö. Åsså röstar vi på Fi i Eu-valet. Vi gräver där vi står och ser till att vi har politiker som faktiskt ser att kön och makt hänger ihop.

Och nej, feminismen är inte död – den lever: igår, idag och i morgon….

/Marita

No Comments

Kicki

Det är en helt otrolig idé, denna att jämställdhet är en “lyxfråga” som kan behandlas som en av många, något som kan prioriteras bort när de STORA frågorna behöver allt utrymme – eller döljas i en debatt kring livspussel. Det visar bara att patriarkatet alltid är lika lömskt och att vi måste fortsätta föra den kamp som startade med slaget om rösträtten. Kvinnorna krävde då rätten att vara fullvärdiga medborgare och vågade påstå att demokratin krävde kvinnors deltagande. Det gäller fortfarande. Jämställdhet kan inte graderas, inte vänta, inte jämföras. Det är en fråga som går “utanför” och “in i” alla andra. Inga STORA frågor kan lösas utan att kvinnor finns med på lika villkor där besluten fattas och makten finns!

Reply
Harriet

Instämmer! Jämställdhet är inte förhandlingsbart och kan ALDRIG bli för mycket.

Reply

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *