Saneringspolitiken ett veritabelt krig. Mot kvinnor.

Saneringspolitiken var inget världskrig, lyder rubriken,

Den som är satt i skuld är inte fri och den socialdemokratiska regeringen begick heroisk sanering. Underskott vändes till överskott. Persson triumferade. Katrin Kielos

Tvärtom. För personal (stor majoritet kvinnor) och brukare av offentlig sektor, innebar saneringen visst ett världskrig. Den svenska budgetsaneringen har setts som ett underverk. Hur bra blev det då?  Sällan eller aldrig lyfts det faktum att offentlig sektor slaktades och offren, ja de finns kvar än idag. De sjukskrivna, de arbetslösa.  Superslimmade organisationer där allt färre skulle utföra allt mer arbete, skapade ohälsa. Övertalig personal sparkades. Verksamheter knäade under åtstramningar. Men man sparade ju. Trodde man.

Det krävs inget nobelpris i ekonomi för att förstå att sparandet resulterade i enorma kostnader.  Föreslår ex Töres Theorells “I Spåren av 90-talet”. Här priserna på nätet.

Från Karolinska University press  om I Spåren från 90 -talet:

Töres Theorell skriver om folkhälsan, om vad som hände med vår hälsa efter det att en stärkt ekonomi varit prioriterat politiskt mål på 90-talet. Han skriver mot bakgrund av vad många undersökningar och forskningsrapporter säger och utifrån sin egen erfarenhet av att forska om stress och människor under fyrtio år.

I spåren av 1990-talets samhällsomvandling blev Sverige både lättare och svårare att leva i. Samhällsdebatten kom att bli inflammerad, anklagelser om fusk med sjukpenning och om bristande arbetsmoral kolliderade med halvkvävda utrop om svek mot det arbetande folket.

”Mycket var samhällspanik under de här åren. All den kunskap vi samlat tyder emellertid på att med rådslag, information och planering på alla nivåer hade hälsokonsekvenserna av 1990-talets kris inte blivit så omfattande. Med mera genomgripande planering hade man kunnat få fram bättre organisatoriska lösningar och bättre förändringsförlopp. Härigenom hade människor också kunnat förbereda sig bättre, fått vara delaktiga och mindre ofta blivit sjuka. ”skriver professor Töres Theorell.

Att tänka på nästa gång vi mallar oss över budgetsaneringen som kostade mer än den smakade.

/Marita

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.