Mormorskultur

Vad kan en mormorskultur tänkas vara? Under rubriken ”Kultur för hållbar utveckling” har fyra mormödrar slutit sig samman och propagerar för hållbarhet, mormorskultur och utveckling i ett nytt ljus. Eftersom de delvis har finsk bakgrund tar de upp ämnet ur ett finsk-svenskt men även ur ett lokal-globalt perspektiv.

Kvinnorna är utrikesrådet Anja-Riitta Ketokoski-Rexed, kanslirådet Gerd Johnsson-Latham, före detta riksdagsledamoten i Sveriges riksdag, Lahja Exner och rektor Leila Pekkala. De har slagit sina kloka huvuden ihop och talar utifrån en utredning om Hållbar framtid (gjord på uppdrag av utrikesministeriet i Finland), en fristående expertrapport om Jämställdhet som förutsättning för hållbar utveckling (presenterad vid FN:s kommission för hållbar utveckling) samt en ordlista över alla de ord i svenskan och finskan, som är så gott som identiska.

Förra riksdagsledamoten Lahja Exner, rektor Leila Pekkala, utrikesrådet Anja-Riitta Ketokoski-Rexed, som presenterar sina medmormödrar och kanslirådet Gerd Johnsson-Latham. Foto: Gudrun Tiberg

Ordlistan författades, på helt ideell basis, inför Märkesåret 2009; 200 år efter det att Sverige förlorade Finland. Lahja Exner, en av de kvinnor som väsentligt bidragit till ordlistan, värvades redan 1957, som arbetskraft från Finland, till Sverige. Här blev hon den första invandrarkvinnan i Sveriges riksdag. Hon vill nu, som mormor, ge tyngd åt de erfarenheter kvinnor gjort genom alla tider, när det gäller hållbar utveckling och jämställdhet.

 – Vi måste ta till vara kvinnors erfarenheter. Den fackliga rörelsen har aktivt flyttat frontlinjerna framåt men det är viktigt att fortsätta kämpa, för det som redan har uppnåtts på jämställdhetsområdet, säger hon.

 Leila Pekkala kom till textilindustrin i Sverige, från Finland, för 40 år sedan, som så många andra kvinnor och gick vidare till att arbeta med utbildningsfrågor och som rektor. Hon menar, att för att få framgång för ett hållbart samhälle, måste vi begrunda hur vi faktiskt beter oss och titta på vem det är som sköter vardagsrutinerna: vanligtvis kvinnorna.

 Gerd Johnsson-Latham är född i Sverige, numera kansliråd vid utrikesdepartementet, där hon arbetar med hållbar utveckling. Hon är sedan en tid tillbaks medlem i Feministiskt initiativ och har i sin rapport ställt frågan om jämställdhet är en förutsättning för den hållbara utvecklingen. Vilka är det som orsakar klimatproblemen i världen?  Hon pekar till exempel på att män kör mer bil än kvinnor, män flyger mer och äter mer kött än kvinnor.

 – Jag tror på en mormorskultur, grundad på kvinnors sätt att räkna, säger hon.

 Det är kring utrikesrådet Anja-Riitta Ketokoski-Rexed som dessa kvinnor samlats.

 – Det är inte så många höga herrar som är kvinnor, påpekar hon skämtsamt, när hon berättar om Finlands president, som var hos FN i New York för att tala om kvinno- och klimatfrågor. Vi behöver ta ett steg tillbaka till mormorskulturen och titta på fattigdomens rikedom, för att nå ett hållbart samhälle.

 I utredningen om detta, ”Sustainable Futures”, presenteras resultaten från ett världsomspännande sökande efter en hållbar framtid. En uthållig kultur, här kallad mormorskultur, är en som omfattar miljömässig uthållighet och befordrar mänsklig värdighet för alla.

Faktaruta

Den svensk-finska ordboken ”Lejon – Leijona” finns att beställa från Anttilator tel:

0705 76 13 14 eller 054 – 18 94 58

E-post info@anttilator.se

Den är tryckt på Universitetstryckeriet i Karlstad och kostar 50 kronor plus frakt (frakten kostar12 kronor för en enstaka bok, mindre för fler i samma paket).

Boken ”Sustainable Futures”, skriven av Marko Ulvila och Jarna Pasanen, är på engelska och innehåller bland annat samtal med kvinnor över hela världen. Den kan rekvireras kostnadsfritt från finska utrikesministeriet.

Development Communication

PO Box 456

Fi – 00023 Government

Finland

 E-post:

keoinfo@formin.fi

 – Gudrun Tiberg –

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.