Gränslöshet med Devrim

Lyssnar på reprisen av Gränslöshet – Livet & Döden, med Devrim Mavi. Devrim som är föräldraledig chefredaktör för Dagens Arena och f.d. talesperson för Feministiskt Initiativ.  Ett viktigt och reflekterande program med ljusa och mörka berättelser, där Devrim bl.a. berättar om tiden som talesperson. Om hur rasismen visade sitt fula tryne. Ett samtal som lämnar kvar en känsla av tillförsikt.

Apropå Dagens Arena, reagerar Nisha Besara över Timbros syn på kulturen som varandes utanför välfärden. DN Tvärtom är kultur välfärd:

Antingen förstår Timbrohögern eller så vill de helt enkelt inte se detta: det offentliga har ett stort ansvar för kultur och fritid. Det hänger ihop med hälsa, medellivslängd, välstånd och välmående. Barn som inte ges möjlighet att hänga på fritidsgården hänger på stan. Ungdomar som inte ges möjlighet att idrotta söker sig till mindre hälsosamma sysselsättningar. Ett samhälle där få har råd att gå på musikskola eller en folkbildande kurs är ett fattigare samhälle – både själsligt och materialistiskt. DA

Som Fi ser välfärden.  Allt hänger ihop och att “spara” på välfärd, ger i slutänden större kostnader.

Länk till att lyssna på Gränslöst på webben

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

– Marita –

No Comments

Ragnar Danneskjöld

Hej Marita m fl,

Fundera på följande scenario.

Steg 1:

Kommun A:s skattesats 32%
Kommun A:s skatteintäkter 100
Kommun A:s budget 100

Steg 2:
Världskonjunkturen viker. Skatteintäkter sjunker till 90.

Vad göra?

Höja skatten? Eller skära i kommunens utgifter?

Ponera att Kommun A väljer att höja kommunalskatten till 35,5% (100/90*32), för att kunna bibehålla den gamla servicenivån för sina kommuninvånare.

Vad händer med kommunens attraktionskraft för arbetsföra individer?

Vad händer med sysselsättningen i kommunen?

Den sjunker med mycket stor sannolikhet.

Minskad sysselsättning och sannolik nettoutflyttning av arbetsföra individer till andra kommuner med betydligt lägre skattetryck betyder för Kommun A:s del att skatteintäkterna sjunker.

Vad göra?

Höja skatten ännu mer? Om detta är er lösning, var går smärtgränsen för skattebördan för individen?

Minska kommunens utgiftssida? Om detta är er lösning, vilken typ av välfärdstjänster prioriterar ni att skära i?

Hur resonerar ni?

Mvh,
Ragnar D.

Reply
Fior i Västra Götaland

Hej Ragnar

Vad göra? Höja skatten? Eller skära i kommunens utgifter? Eftersom svaret är ingetdera, ger jag en längre förklaring med exemplifieringar hur Fi ser på välfärd. Med en perifer start i Din utsaga över kommunens attraktionskraft som minskas genom skattehöjning och som medför sannolik nettoutflyttning.

Nja, flyttmotiv varierar över såväl tid som rum och skattehöjningar har inte varit den mest framträdande orsaken. Observera att jag inte propagerar för skattehöjningar, utan är mest en reaktion mot själva antagandet. Medan 1970-talet påverkades av arbetsmarknadens behov, följt av studier under 1980-talet och1990-talet var sociala och miljömässiga skäl mer framträdande. De senare skäl som förenklat skulle kunna sägas vara Fi:s syn på välfärd. Ex. flyttorsaker Malmö:

”De väsentligaste flyttningsorsakerna är bristande trygghet. Till trygghet räknas en trygg miljö, få yttre störningar och god uppväxtmiljö för barnen. Tre fjärdedelar anser att en trygg miljö är en orsak som talade för flyttning. Viktigt är också tillgången till önskad bostad, bostadens storlek och boendekostnader. Kommunal service, kommunalskatt och kollektivtrafik anses inte vara lika viktig” Flyttlassen kommer och går

Just trygghet är ett av huvudbegreppen i Fi:s vidgade välfärsbegrepp. Välfärden är ett verktyg och därmed inte endast en tjänst, som levereras och (för)brukas till en kostnad. Istället menar vi att välfärd generar välfärd. Ex. är ett liv fritt från våld, välfärd. Socialstyrelsen beräknar kostnaden för våld mot kvinnor i hemmet till ca 3 miljarder/år + transfereringar i form av sjukpenning och socialbidrag på 690 miljoner kronor + kostnader för psykiatrisk vård, tandvård etc, ca 3,8 miljarder. Kostnader för våld mot kvinnor – En samhällsekonomisk analys På kommunnivå lägger ex Göteborgs Stad minst 26 miljoner kr, inte heller här är allt medräknat.

Ändå är medvetenheten om kostnaderna för våldet helt frånvarande på samtliga offentliga nivåer. Istället fokuseras energi på att ta fram besparingar för skola och omsorg, för kultur och fritid. Eller skattehöjningar. Samtidigt som det finns stora pengar och (självklart lidande) att spara genom sociala investeringar, som åtgärder mot våldet ovan. Pengar som går tillbaka till systemet och som innebär att skatter inte behöver höjas. Eller att skära i kommunens utgifter. Ett annat exempel är psykvården och självmord:

”Ett suicid kan värderas till 18 680 000 kronor varav 1 790 000 kronor avser de direkta och indirekta kostnaderna medan 16 890 000 kronor värdet av ett statistiskt liv. Om vi tar exemplet ovan med åtgärden som leder till ett inbesparat liv skulle, med denna värdering, åtgärden kunna kosta upp till 18,7 miljoner kronor för att det skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt att genomföra. Om vi dessutom antar att, som en följd av åtgärden, antalet självmordsförsök minskar med 6 stycken är åtgärden samhällsekonomiskt effektiv om åtgärdskostnaden är mindre än 37,1 miljoner kronor (1*18,68 + 6*3,075). (2001 års prisnivå, Maritas komm.) Suicid och samhällsekonomiska kostnader Räddningsverket

Vi hör aldrig landstingspolitiker som försvarar dyra behandlingshem genom att hänvisa till att det får kosta upp till 18,7 miljoner/vårdplats för att vara samhällsekonomiskt lönsamt. Och för en person med upprepade självmordsförsök 37 miljoner kr. Tvärtom läggs behandlingshem ned av besparingsskäl. Vilket är korkat ur såväl ekonomiskt som humant perspektiv. Välfärden är en investering som ger avkastning. Inte enkom en tjänst som produceras och konsumeras. Som ett socialt kretslopp.

Avslutningsvis innebär förstås det inledande svaret ”ingetdera” att samhället genomgår en rejäl make over.

/Marita

Reply
vmm

Ragnar: det är också intressant att FiaVG inte vill ha statligt stöd till kommunerna. Det statliga stödet handlar ju iofs inte om magiska pengar utan dom är ju skattepengar också. Men det är en viss skillnad. Kommunalskatten är en “flatrate” dvs alla betalar lika stor andel av sin inkomst oavsett om man är fattig eller rik.

Den statliga skatten däremot är inte en flatrate utan där beskattas högavlönade mer än lågavlönade (skulle man lägga någon slags könsaspekt på det, som Fi brukar göra, så är det att staten beskattar män hårdare (eftersom män tjänar mer)).

För man över beskattningen från kommunerna till staten, som sedan ger pengar till kommunerna, så är det ett sätt att minska flatraten och öka den progressiva beskattningen. Dvs dom högavlönade beskattas mer och dom lågavlönade beskattas relativt mindre. Snackar vi kön så beskattas män mer och kvinnor mindre.

FiaVG är nu motståndare till det här “skatteskiftet”, vilket förvånar mig, men så är det.

Reply
Fior i Västra Götaland

Hej VMMRagnar: det är också intressant att FiaVG inte vill ha statligt stöd till kommunerna……
FiaVG är nu motståndare till det här “skatteskiftet”, vilket förvånar mig, men så är det.

Men hallå..?? Du kan inte ha läst vare sig inlägget eller min kommentar till Din kommentar, eller handlar det bara om raljering? Inlägget kritiserade att nu plötsligt vill man fläska på med kommunmiljarder, när man själva medverkat till underskotttet iom den förda politiken. Björklund oroades av ökande socialbidrag istället för se hur man mest effektivt och långsiktigt investerar skattemedel.
/Marita

Reply
Ragnar Danneskjöld

Då ser alltså steg 3 ut, enligt FI:s modell, så här:
Kommun A:s skattesats 32%
Kommun A:s skatteintäkter 90
Kommun A:s budget 100
Budgetunderskott 10

Er ”lösning” är alltså att kommunen ska budgetera för underskott (att de omstruktureringar ni vill göra gällande politik kring kvinnomisshandel och missbrukarvård skulle bidra i någon märkbar utsträckning till att motverka det uppkomna budgetunderskottet är mycket osannolikt), i stället för att ta ansvar för ekonomin. Handlingar får konsekvenser.

Budgetunderskottet måste finansieras med lån, som kommer att belasta kommande kommunbudgetar. Dylik oansvarig politik medför dessutom, sannolikt, sänkta kreditbetyg för kommunen från olika ratinginstitut med ytterligare ökade upplåningskostnader (pga högre låneräntor) som följd. Är det då enklare eller svårare att få bukt med ett budgetunderskott?

I steg 4 tillkommer alltså sedan, högst sannolikt, ökade upplåningskostnader, vilket betyder att kommunen måste besluta om att 1) låta budgetunderskottet skena (med än högre lånekostnader åren därefter), 2) höja skatten, eller 3) skära i välfärdstjänsterna (frågan är alltså, vilka?). Vad gör ni?

I en kommun som har hög kommunalskatt kanske inte människor som redan är starkt rotade i samhället överväger att flytta därifrån. Men många människor är inte lika starkt rotade och nutidens kommunikationsmöjligheter medför att allt fler människor, även de som är rotade, har allt lättare att ta dylika beslut om utflyttning. Den ekonomiska aspekten kan vara ett skäl som får dem att ta steget. Benägenheten att flytta från en kommun med högt och ökande skattetryck ökar.

Trygghet är viktigt, men det är alls inte nödvändigt med tvångskollektiva lösningar för att nå trygghet för familjer. Dessutom är trygghet ett subjektivt begrepp (det är olika från individ till individ) och det som FI-, s-, fp- eller m-politiker anser är trygghet kanske inte alltid stämmer överens med enskilda individers uppfatting om vad som är trygghet för just dem.

Mvh,
Ragnar D.

Reply
Fior i Västra Götaland

Hej igen

Budgetunderskott 10, ställer jag mig mkt frågande till. Utgångspunkten är att åtgärder o förebyggande arbete innebär en ekonomisk belastning, medan vi inte alls ser det så. Våld mot kvinnor o psykiatrisk vård (Du skriver ”missbruk” som förstås ingår, men det handlar om psykisk ohälsa) är “endast” exempel på ett annat sätt att se på hushållning. Att inte tänka före efter, att mota kostnaderna i grind, motverkar tvärtom underskottet.

Vad händer om Du ser till helheten? Räkna på vad ohälsa och arbetslöshet kostar. Lägg därtill vad personalminskningar inom skolan innebär för framtidens vuxna. Hur mycket kostar våldet i samhället? Osv osv. Att posterna inte skulle påverka ekonomin – det är osannolikt.

/Marita

Reply
Ragnar Danneskjöld

Marita,

Att arbeta förebyggande är givetvis bra. Det är dock högst tveksamt om dessa åtgärder har några effekter på de närmaste årens budgetar. Långsiktigt minskar det *förmodligen* kommunens kostnader. Hur mycket är väldigt svårt att uppskatta och försiktighetsprincipen vid ekonomisk redovisning tillåter knappast någon glädjekalkyl i detta avseende. På kort sikt gäller fortsatt 10 som förväntat underskott.

Att tro att man kan komma tillrätta med ”våldet i samhället” med enkla medel till nästa eller närmast efterföljande kommunala årsbudgetar är väl ganska naivt, eller?

Mvh,
Ragnar D.

Reply

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *