Visst finns det” en del att göra”. Som att kön sätter lön. Fast det där är iiiiiiinget makten kan göra något åt. Det ansvaret har “arbetsmarknadens parter” replikerar moderaten Göran Lindblad, på Gudrun Schymans debattartikel i GP. Aha, är det LO etc, Svenskt näringsliv eller SKL vi ska rösta på i september? Konstigt har aldrig sett sådana beteckningar, kanske skriva på blank valsedel? Vad synd att inte Göran har läst sitt eget partis plattform för jämställdheten:
Vi politiker måste göra mer för att förbättra jämställdheten. Både som lagstiftare och som arbetsgivare i välfärdssektorn. M
Då hade han vetat att arbetsgivare också kan vara politiker. Göran hänvisar alltså till..sig själv (egentligen kommunala och regionala kollegor). Lite som när Alfons Åberg skyller på Mållgan.
Göran skriver också att lågavlönade kvinnor fått mer i plånboken (har vi hört den förut…?), men det måste fallit bort ett par rader. Som att det är män i allmänhet och högavlönade män i synnerhet som fått läckerbitarna i Alliansens gottepåse . Tyvärr har också Göran missat ett par avgörande rader i Gudruns debattartikel, som att införa en jämställdhetsfond. Men det kanske heller inte är något för makten att anstränga sig med. Vad gör då regeringen, förutom att jaga sjuka, arbetslösa och vargar? En del?
Så var det Let´s Dance. Sicken vals Gudrun och Björn framförde! Vi fick en alldeles egen TV-hörna på Haket och det är givet att med den goda ölen och med det trevliga sällskapet, blir det repris nästa fredag. Repris med nytt spännande inslag, som samba. Missade “rumpchocken”? Se den igen
– Marita –
Den där valsen om att jobbskatteavdraget har gett lågavlönade kvinnor mer pengar i plånboken har vi väl alla hört till leda vid det här laget, givetvis utan att nämna att det är de högavlönade heltidsarbetande männen som fått det bäst under Alliansens tid vid makten. Hur vore det att göra något åt problemet i stället för att försöka lindra symtomen? Om det finns ett strukturellt problem i lönesättningen och arbetstiderna hjälper det inte att ändra skatterna. Och arbetsmarknadens parter är inte opåverkbara. Göran Lindblad gör det tyvärr bara alltför klart att han ser frågan som något som politikerna inte har lust att ta tag i. Konstigt att känsliga frågor alltid är någon annans ansvar.
Gudrun var suverän igår och JA! för repris nästa fredag!
Jag fick faktiskt ut mer i månaden när de nya reglerna infördes. Just det ändras inte av att någon annan fick mer. Men det är djupt beklagligt att politiker viftar bort missförhållanden på arbetsmarknaden och de enormt sunkiga löner som finns i typiska kvinnoyrken. Få blir rika på att slava inom offentlig sektor. Det KAN poliker ändra på. Om de vill. Upptäcker väldigt ofta att människor (läs här: politiker) säger KAN inte när de menar BRYR MIG inte. Bekvämt, men ack så genomskinligt. M:s feministiska approach höll inte många dagar. De är redan inne på samma gamla spår. Jobbskatteavdraget i all ära, men det förändrade inte det daktum att kvinnor fortfarande förväntas gifta sig smart så det inte spelar roll att hennes lön är mest symbolisk. Det blev som ett plåster och en Panodil på en cancersvulst, gött för stunden, men knappast lösningen på det riktiga problemet.